Sjuk bild i skallen blev verkligheten
Jag tror att de flesta människor någon gång har sjuka tankar som kommer från ingenstans. Hälften av gångerna känns de skrämmande för att man inte har en aning om var de kommer ifrån.
Sedan jag flyttade till Stockholm och började åka tunnelbana regelbundet har jag haft en otäck bild som gång på gång dyker upp i skallen. En person kommer springande för att hinna med tunnelbanetåget och just när han börjar närma sig ingången ramlar han/hon och glider in i tåget med halva kroppen. Så klart hinner dörrarna stängas och personen ligger med halva kroppen utanför tåget. Jag skäms lite för att skriva det men denna bild är något som jag velat se just för att den är så osannolik men ändå halvrolig.
Idag fick jag äntligen se det. Jag skriver äntligen för trots att det var en otäck situation så slutade den rätt ok. En kvinna kom springandes till tåget som jag just hade klivit av. På perrongen var det en massa vatten som kvinnan inte såg och just när hon närmade sig ingången halkade hon till och ramlade in i tåget med halva kroppen. Det var tur att hon hann ta emot sig med högra sidan av hennes ansikte annars hade det kunnat gå illa. Där låg hon nu med halva kroppen inne i tåget och den andra halvan utanför. Såklart stängdes dörrarna men öppnades snabbt igen när lokföraren insåg vad som just hade hänt. Själv stog jag bara två meter ifrån och beskådade situationen som ett fån. Jag kune inte tro att det verkligen hände. Efter en kort stund ställde sig kvinnan upp ganska oskadd, dock väldigt skamsen.
Såklart gav karma igen för att jag fick uppleva denna situation och någonstans i min skalle njöt lite av den. På träningen idag gjorde jag illa axeln så illa att jag knappt kan lyfta upp armen nu. Damn you Karma!!
Sedan jag flyttade till Stockholm och började åka tunnelbana regelbundet har jag haft en otäck bild som gång på gång dyker upp i skallen. En person kommer springande för att hinna med tunnelbanetåget och just när han börjar närma sig ingången ramlar han/hon och glider in i tåget med halva kroppen. Så klart hinner dörrarna stängas och personen ligger med halva kroppen utanför tåget. Jag skäms lite för att skriva det men denna bild är något som jag velat se just för att den är så osannolik men ändå halvrolig.
Idag fick jag äntligen se det. Jag skriver äntligen för trots att det var en otäck situation så slutade den rätt ok. En kvinna kom springandes till tåget som jag just hade klivit av. På perrongen var det en massa vatten som kvinnan inte såg och just när hon närmade sig ingången halkade hon till och ramlade in i tåget med halva kroppen. Det var tur att hon hann ta emot sig med högra sidan av hennes ansikte annars hade det kunnat gå illa. Där låg hon nu med halva kroppen inne i tåget och den andra halvan utanför. Såklart stängdes dörrarna men öppnades snabbt igen när lokföraren insåg vad som just hade hänt. Själv stog jag bara två meter ifrån och beskådade situationen som ett fån. Jag kune inte tro att det verkligen hände. Efter en kort stund ställde sig kvinnan upp ganska oskadd, dock väldigt skamsen.
Såklart gav karma igen för att jag fick uppleva denna situation och någonstans i min skalle njöt lite av den. På träningen idag gjorde jag illa axeln så illa att jag knappt kan lyfta upp armen nu. Damn you Karma!!
Äckliga fördomar och smygrasism
Under i stort sett hela min uppväxt har jag hängt mycket med svenskar. Det blev på något sätt naturligt när jag gick i samma klass och hade samma intressen som dem. Därför känns det ganska naturligt att de flesta av mina bästa vänner är svenskar. Sällan har de sagt eller gjort något som kan tolkas som rasistiskt. Det enda jag har fått höra är något i stil med "albanjävel" men det efter att jag psykat dem först. Om jag inte började så har jag ofta kontrat med att säga nåt om deras morsor. Så har vår uppväxt sett ut, vem som kan psyka den andra bäst även om allt har varit på skämt.
Men när man växer upp med svenskar som inte identifierar dig med annat än sig själva blir man ofta blind för den smygrasism och de fördomar som folk fortfarande har. Det fick jag erfara i helgen. Två av mina kompisar norrifrån var på besök under påsken för att ha lite kul och komma bort från det kalla norrland. När vi en av dagarna åkte buss en längre sträcka såg jag att en kvinna i femtioårsåldern kom in i bussen med sina två tonårsbarn. Eftersom det inte fanns några sittplatser kvar och kvinnan såg väldigt trött ut, erbjöd jag henne min sittplats. Hon tackade nej men påpekade att det var väldigt vänligt av mig att erbjuda henne platsen. Nu hörde jag inte det här, men hela vägen till bakre delen av bussen hörde min kompis henne säga hur vänligt det var att någon erbjöd henne en sittplats i bussen. Det hade kunnat vara en trevlig historia om en sympatisk kvinna om hon inte hade avslutat meningen med "Det är sällan man ser det nu för tiden, speciellt bland utlänningar". Det är såna äckliga fördomar som gör att man verkligen vill leva upp till dem.
Men när man växer upp med svenskar som inte identifierar dig med annat än sig själva blir man ofta blind för den smygrasism och de fördomar som folk fortfarande har. Det fick jag erfara i helgen. Två av mina kompisar norrifrån var på besök under påsken för att ha lite kul och komma bort från det kalla norrland. När vi en av dagarna åkte buss en längre sträcka såg jag att en kvinna i femtioårsåldern kom in i bussen med sina två tonårsbarn. Eftersom det inte fanns några sittplatser kvar och kvinnan såg väldigt trött ut, erbjöd jag henne min sittplats. Hon tackade nej men påpekade att det var väldigt vänligt av mig att erbjuda henne platsen. Nu hörde jag inte det här, men hela vägen till bakre delen av bussen hörde min kompis henne säga hur vänligt det var att någon erbjöd henne en sittplats i bussen. Det hade kunnat vara en trevlig historia om en sympatisk kvinna om hon inte hade avslutat meningen med "Det är sällan man ser det nu för tiden, speciellt bland utlänningar". Det är såna äckliga fördomar som gör att man verkligen vill leva upp till dem.
Jaeger part 2
