Att coacha indier
Under mina resterande veckor har pa Irland har jag som fokus att se till att tva indier lar sig sa mycket om vara applikationer som mojligt. Ett annorlunda uppdrag an jag tidigare haft dar jag sjalv har jobbat med applikationerna och gjort de forandringar som har kravts. Att vara den som lar ut ar nagonting nytt for mig i den har domanen. Jag har manga ganger varit den som lart mig fran andra. Men nu ar det alltsa jag som skall lara ut, nagonting som jag upptackt ar ganska roligt men ocksa utmanande. Jag ar i det har fallet lararen och indierna ar mina elever. Jag ar Jedi:n, de ar mina Padawans. Jag ar Sokrates, de ar Platon. Jag ar Mitch Buchannon, de ar Eddie och Cody.
De indier jag jobbat med tidigare har jag lite halvt stort mig pa. Dels for att de kommer med alldeles for hog energi pa mandag morgnarna men ocksa for att de far enkla saker att verka valdigt komplexa. Men mina nya larljungar ar allt annat an detta. De ar forsiktiga och sjukt artiga. De tackar mig varje gang jag forklarar nagonting aven fast det ar mitt ansvar att gora det. De staller relevanta fragor och visar tecken pa att de forstar saker och ting valdigt snabbt. En av dem ar dessutom sadar gullig i sitt satt att fraga om hjalp som gor att man bara vill krama honom. Han inleder alltid med "Ilir, can I ask you...?" med hogre tonlage an vanligt och fortsatter till sin fraga. Jag funderar starkt pa att adoptera honom.
Det har ger mig en energi och motivation att verkligen gora det basta av min tid som jag har kvar har. Det tackar jag mina indier for.
Bulgarien...
Tyvarr har min dator gatt sonder vilket innebar att jag maste skriva av mig efter jobbet pa en dator med engeskt tangentbord. Hoppas ni fattar vad jag skriver. Om inte, lar er engelska for fan!
I borjan av juni akte jag tillbaka till Sverige eftersom mitt kontrakt gick ut da och de inblandade parterna hade inte vid den tiden kommit overens om nytt kontrakt. Det var dock skont eftersom jag fick jobba fran kontoret i Sverige istallet. Veckan darpa foljdes av semester med 3 kompisar. Vara planer, som vi haft sen i vintras, om att aka till nagot stalle som erbjuder beach, alkohol men aven lite kulturella mojligheter sket sig. Denna vecka var enda veckan da alla hade mojlighet att resa vilket innebar begransat antal alternativ. Det blev alltsa Sunny beach i Bulgarien. Det enda kulturella Sunny Beach hade att erbjuda var biffiga killar pa stranden med string. Mysigt!
Forsta utekvallen i Sunny Beach kande man sig lite som en ackelgubbe men de tankarna forsvann ratt fort nar man val blev full. Nu ska jag inte ga in pa for mycket detaljer. Ni vet ju vad de brukar saga om Bulgarien; What happens in Bulgaria stays in Bulgaria. Eller var det Vegas?
En sak som ar vart att beratta lite om ar det som hande en av mina kompisarna. Han hade en av kvallarna foljt med en tjej till hennes hotellagenhet som hon delade med en kompis till henne. Vad som hande vid den tiden ar barnforbjudet. Pa morgonen kommer iallafall hennes kompis in till deras rum och snackar lite skit med dem nar hon plotsligt hukar sig och borjar skaka. Hon biter ihop kraftigt och far fram nagot ljud som utifran polarens imitation lat som ett skadat djur som desperat forsoker skramma ivag alla hot riktat mot det. Tjejen fick alltsa ett epilepsianfall. Polaren som aldrig varit med om detta fragar den andra tjejen nagot i stil med "har det har hant forut?", med viss forvirring i rosten samtidigt som han fortsatter att betrakta anfallet. Tjejen svarar med viss panik att hennes kompis hade ett anfall och uppmanar honom att springa ner och hamta hjalp. Detta registreras inte i min polares hjarna som fortfarande star och betraktar den annorlunda situation som han hamnat i. Efter, enligt honom, fyra uppmaningar dar den sista lat valdigt desperat och i ett valdigt hogt tonlage inser han att han maste springa ner och hamta hjalp. Val nere i lobbyn traffar han pa nagra andra som vi lart kanna och chattar med dem en stund innan han hamtar hjalp. Lyckligtvis hade hotellet en egen lakare som snabbt kunde komma till undsattning. Jag tvivlar dock pa att min kompis kommer att ha mer kontakt med dessa tjejer. Han gjorde kanske inte varldens basta intryck.
Dofter...
Håll er till en och samma parfym. Min rekommendation blir Old Spice. Om brudar inte redan mår dåligt när du närmar dig dem, kommer de att göra det när de känner doften av Old Spice.
Från piratskepp till gaybingo
Sommaren nådde även Irland i helgen. Det var sjukt bra väder. Tyvärr var jag tvungen att flytta ut från min lägenhet vilket innebar packa väskor och släpa dem från position A till position B. Smart som jag är anställde jag en städfirma som fick ta hand om städningen. Vet inte om det bara är jag, men varje gång jag gör affärer med människor från mellanöstern så känns det som att de blåser mig. Så var det även denna gång. Vi hade bestämt på telefon att de skulle städa hela lägenheten för ett visst pris. Men när betalningen väl skulle ske tog irakiern 200 kr extra för att han hade rengjort kylskåp, frys och soffor. Någonting som tydligen inte inkluderas i städning av hela lägenheten. Fucking prick.
Sen i lördags är jag alltså tillbaka till Bewleys, hotellet som ligger 2 minuter från kontoret. Söndagen var ett riktigt äventyr. Jag åkte in till stan tillsammans med en tjej från kontoret för att se en massa gamla skepp som hade stannat till vid hamnen. Det var tydligen inte bara vi som ville se skeppen eftersom det var fullt med folk där. Allt från tyska turister till gamla människor som gick alldeles för sakta framför oss. Det tog inte lång tid innan vi flydde alla pirater och gick ombord på ett av skeppen för att avnjuta några öl i värmen och i väntan på kollegans franska kompis som skulle ansluta till oss. Tre timmar och 5 öl senare dök hon upp och vi gick vidare till en italiensk restaurang för att äta lite mat. Originell som jag är beställde jag pizza i tron om att den skulle smaka ännu bättre än i Sverige, men icke det. Efter det jobbade vi oss vidare till en pub för att fortsätta drickandet. Tjejerna kom på den löjliga idén att gå på en gayklubb. Ett förslag som jag protesterade emot rätt kraftigt. Säkert...lycka till med att få mig till en gayklubb!
Vi kommer fram till gayklubben vid 11-tiden på kvällen och tog oss in hyffsat smidigt. Jag inser rätt fort att det är lika mycket killar som under en AIK-match. Inte ens på en nattklubb i Norrland är det fler killar. En sak som jag la märke till är att folk verkar vara mer avslappnade på gayklubbar. Tro det eller ej men jag såg folk som hånglade redan innan midnatt. På vanliga klubbar brukar folk börja hångla först efter kl 2 och efter väldigt mycket sprit. Efter en öl var jag redo att gå till något annat ställe men en av tjejerna jag var med får reda på att det är bingokväll blandat med framträdanden. De ville därför stanna kvar ett tag till och spela bingo. Säkert som att jag tänker ställa mig och spela bingo på en gayklubb en söndagkväll. Lycka till med att fåmig att göra det!
Så jag står där och tittar ut mot scenen med en bingobricka som vi delar på framför mig, samtidigt som jag försäkrar mig om att jag har en vägg och ingenting annat bakom mig, när en drag queen entrar scenen. Vi kan kalla henne/honom för Barbro. Mest för att hon/han påminde om en fröken jag hade på mellanstadiet som hette Barbro. Barbro var värden för kvällen och även den som läste upp siffrorna för bingon. Som mellansnack kallade Barbro, precis som min gamla skolfröken, alla för "cunts" och "whores". Hon frågade även om det fanns någon från Sverige i publiken. Det höll på att gå riktigt illa när tjejerna började jubla och peka på mig, men jag tycker jag löste det där fint när jag bara tittade bakåt och försökte hitta den där svensken som de jublade om. Jag lyckades alltså undvika att få uppmärksamheten riktad mot mig vilket här hade gett mig obehagligare känslor än vanligt.
När vi trodde att vi hade fått bingo gick fransyskan upp på scen för att motta sitt pris bara för att hånas av Barbro och bli kallad "retard". Tydligen var det inte bara en rad i brickan som skulle fyllas utan hela rutan. Hånandet höll på i ca 2 minuter men måste ha känts som en evighet för den stackars flickan. Det är då jag inser att drag queens måste vara de, efter Paris Hilton, mest uppmärksamhetstörstande varelserna på denna jord. Snart blev det också dags för uppträdanden som de hade annonserat om. Detta utspelade sig i form av Barbros vänner som mimade till schlagerlåtar. Efter tre av dem blev vi uttråkade och tog en rökpaus men inser snart att vi bör gå vidare till ett annat ställe där det är mindre folk. Ett förslag som hade mitt fulla stöd. Vi försökte hitta någon karaokebar men hamnade istället på en annan klubb där vi fortsatte drickandet tillsammans med olika lekar vi hittade på allteftersom.
Det här var en väldigt annorlunda men rolig dag. Definitivt ett minne som jag kommer att ta med mig härifrån.
