It takes a big man to cry.

Nu var det ett tag sen det kom ett inlagg pa den har bloggen. Far skylla pa bristen pa tid och inspiration mixat med lathet och de hoga kraven som har stallts pa mig. Vad ar det da som har hant sedan sist? Mellan mina forsok att lura Allan att mitt andranamn ar Butch, sa har det varit mycket jobb. Har aven insett att hotellivet har sina begransningar pa hur roligt man kan ha, speciellt hotellet jag bodde pa. Kom pa mig sjalv en dag med att sitta o gora grimaser for mig sjalv. Haller jag pa att bli sjuk...eller sjukare? Nej da, igar fick jag flytta in i en lagenhet som ar valdigt frasch och som ligger i ett bra lage. Helt plotsligt blev vardagen lite roligare. Detta innebar att just DU kan komma och halsa pa nar du vill, jag bjuder pa te och skones (om det nu stavas sa).

For ovrigt sa vantar jag fortfarande pa ett samtal om ett tjejparty. Mycket spannande, far hoppas att det kommer snart. Mina planer ar att infiltrera den ljusa sidan som jag vet sa lite om. 

XOXO