It takes a big man to cry.

Hela den där incidenten med toaletten har fått mig att fundera lite. Jag måste ha någon i mitt liv som hela tiden har koll på var jag är. Min första tanke var att skaffa en flickvän. Inte en av de där mysiga och mjuka flickvännerna utan den där stalker-typen som hela tiden skall hålla reda på var man är och vad man gör. Hon skall helst inte ha något eget liv, allt i hennes vardag skall istället kretsa runt mig. Efter att ha vägt för- och nackdelar kom jag på en bättre idé. Jag borde istället skaffa en sån där otäckt smart hund som Lassie. En hund som förstår allt jag säger och kan lösa mig ur olika knipor. Jag kan se det framför mig hur Butch hade hjälpt mig ur toalettincidenten. Ja just det, jag skulle döpa hunden till Butch. För er som inte känner Butch kan det verka som att han bara skäller när jag kommunicerar med honom. Men jag som haft honom sedan han var en liten valp förstår allt han försöker få fram. Om Butch hade varit här i fredags hade situationen istället kunnat se ut så här.

Jag, med darrig röst, inlåst i toaletten.
"Butch, hjäälp! Jag kan inte ta mig ut ur toaletten"

Butch
"Har du provat att vrida om låset åt höger?"

Jag ironiskt
"Näää, hur fan gör man då?"

Butch, som hatar ironi
"Ska du låta sådär kan du ju glömma att jag hjälper dig"

Jag
"Men dumma jävla hundjävel, gå och hämta hjälp någonstans"

Jag igen
"Butch....BUTCH"

Butch
"Håll käften, jag slickar mig själv. Jag tappar koncentrationen när du skriker så"

Så mycket för människans bästa vän, gott folk.