It takes a big man to cry.

...måste vara den fras jag använt mest i detta land. Att förstå vad Björn säger är ingenting jämfört med den hardcore irländksa dialekten som vissa har. 

Glömde nästan berätta att Michael hade gjort en lista på två A4 blad över sevärdeheter och dylikt som jag måste besöka under tiden jag är här. Anledningen till hans fina gest beror på att vi har diskuterat ämnet under luncherna några gånger. Hade dock inte förväntat mig att någon skulle göra en lista över det. Jag blev så klart glad och ville bara  krama om Michael....men det kanske hade gett lite fel signaler. Det kändes iaf som de gånger förälskade tjejer bränt en skiva med deras favoritlåtar åt en. Inte för att detta någonsin har hänt mig men ni fattar poängen. Fick ju ändå uppleva den känslan till slut.

Cheers